måndag 25 februari 2008

Innebandy

Eh, jag är Anders. Joel, Magnus och Niklas är mina vänner, dom skriver alla blogg. Måste jag då också skriva blogg? ja, eller nej, nja. grupptryck......kanske. joel, Magnus och Niklas (Jomani) har stora krav. Ingen kan springa runt och tro att man är deras vän utan att man hyser åtminstonde ett sextiotal goda egenskaper, minst. Och det ska tammefan va djävligt goda egenskaper också. Inga medelmåttor.

Första ämne att avhandla i min blogg(moralens flaggskepp) är innebandy. Varför sysslar så många av våra friska ståtliga välbyggda högresta ungdommar med innebandy?? Innebandy, jamenar, ärom dumma eller? Det finns ju skidskytte, eller längdåkning, sporter som faktiskt betyder något. Sporter som för sverige framåt. men icke, svenska ungdommar väljer att springa omkring som en grupp fnittriga engelska aristokrater i någon kvav gympasal som luktar strumpor, för att sedan snärta varandra med handdukar i bastun och berömma varandras fina hud.
Tv-sporten var vänliga nog att rapportera från en av dessa tillställninga tidigare ikväll. Dom visade dramatiska bilder på en av dessa fröknar som sträckte en muskel och därefter ägnade sin sista tid på planen gråtandes i ett hörn. Sorgligt. Ok, alla måste själva få bestämma vad dom vill göra här i livet, och jag accepterar att dom håller på med innebandy, men jag förstår inte varför.